En ovanlig gravvård, träkors till minne av pappa

Jag har tillverkat ett träkors till minne av min far. Korset är ca 165cm högt och har utskuren ornamentik och är målat med äggoljetempera med jordpigment. Träslaget är lärk. Jag har gjort en bild av pappa som jag minns honom från det jag var barn. 5 veckor om sommaren och varje helg från Påsk till början av Oktober åkte vi till sommarstugan ute vid ostkusten. Pappa brukade alltid sitta vid bordet och lyssna på radio. Radioteatern ger... Han böjde sig ner med händerna vilande i knäet och huvudet intill radion för att höra ordentligt. Jag antar att jag och mina syskon inte var tysta tillräckligt. Jag minns hur han skrattade så han fick tårar i ögonen när han lyssnade på "På minuten". Sommarstugan var hans paradis. VI hade en liten plasteka med 4-hästars motor. Lastad med metspön, kastspö, tax, fru och tre barn och välfylld kylväska åkte vi varje morgon ut till klippan. Det gällde att vara tidigt ute så man fick bästa platsen. Radion var också med. Kl 09.00 var vi på plats i skrevor och på hällar. Där lyssnade vi på sommarlovsföljetongen så ljudet ekade ut över vattnet....

Texten som är utskuren på träkorset lyder:
"Jag hade inte stora anspråk på livet. Jag tog det som det kom till mig. Andra styrde. Jag tog inte stor plats. Men på dansgolvet var jag en Casanova."

Jag tillverkade gravvården våren 2007 i samband med uställningen "Den glada kyrkogården" i Den eviga trädgården, Nordiska Trädgårdar, Älvsjö, Stockholm.

Mina träkors
Jag har tillverkat mina stora träkors efter förlaga från en kyrkogård i Rumänien. Då jag bestämde mig för att göra det funderade jag på hur jag skulle "göra min version". Jag studerade både de äldre och nyare träkorsen på kyrkogården i Sapanta i Norra Rumänien. De träkorsen som "mästaren" Stan Ion Patras tillverkade har en alldeles egen kvalitet i det konstnärliga uttrycket som tilltalar mig mycket. De nyare träkorsen har enligt min åsikt "dödats" i tillverkningen genom den exthet man åstadkommer med för mycket maskinanvändande. Det gör att det livfulla fantastiska uttrycket som de äldre korsen har saknas i de nyare. Färgerna har också förändrats. De är starka och folkloristiska men enligt min smak överanvända.

Stan Ion Patras vågade vara mera sparsam med färgen. Med nyanserna. Jag har känt mig för och prioriterat det jag tycker förhöjer uttrycket då jag tillverkar mina träkors. Jag arbetar medvetet så mycket som möjligt för hand för jag vill ha den oregelbundenhet som ger korsen "liv". Handens avtryck ger ett mervärde till föremålet. Färgerna som jag valt, och sättet att montera träkorsen skiljer sig också från orginalet. Stan Ion Patras äldre träkors är nedstuckna direkt i jorden, så där har förruttnelseprocessen startat från första början.

Jordpigment
Mina träkors är monterade på det sättet att ingen yta ligger mot mark eller står i väta. Färgerna jag valt är äggoljetempera, därför att efterforskningar visar att äggoljetemperan är överlägset linoljefärg utomhus genom sin seghet, om man därtill använder jordpigment. De blåa pigmentet förstörs snabbt utomhus av surheten i luften. Jag har valt att använda färg som ska ha en så lång hållbarhet som möjligt, därför har jag uteslutit den blå färgen och därav funnit en färgskala som man kan se rester av i gamla kyrk-vägg målningar. De röda pigmenten har den absolut längsta hållbarheten. Jag har även använt guljord och grönjord, samt en aning vitt.

Lärk
Med det beslutet av snäv färgskala får mina kors en helt annan färg-ton/palett än de rumänska. Jag använder inte takpapp som skydd mot regn ovanifrån, utan zinkplåt också det för en bättre hållbarhet. Jag har alltså försökt ta till vara det som inspirerade mig mest, det livfulla berättandet och konstnärliga uttrycket. Jag har valt träslag som jag har tillgång till här och historiskt har använts till bryggor, timmerhus mm. Läser man om träslaget lärk får man veta att det även använts till pålarna som håller upp Venedig.

Kommentar om mina träkors efter artikeln DN 1 november 2007 "en gravplats ska ha något att berätta" i DN nov 2007, till bloggen "ting o tankar..."